Många förknippar påsken med ägg, frågan är hur många som tryckkokar dem. Efter att länge ha funderat över om ett skört ägg skulle klara trycket har jag nu svaret:

Tryckkoka ägg
Tryckkokade två ägg och det var en del sprickor i båda äggen, dock inget som påverkade slutresultatet. Det var som att ägget svällde i tryckkokaren. Sprickorna blev mindre när äggen svalnade. Min son åt upp båda två, hann smaka en bit av gulan som faktiskt var lite segare än vanligt. Det beror säkert på en för lång koktid. Testa gärna på egen hand och kommentera nedan!
Ingredienser
- Ägg, gärna från hönor som fått gå fritt utomhus.
- Vatten så att det täcker äggen.
Tillredning
- Lägg ner äggen i tryckkokaren.
- Häll på vatten så att det täcker äggen ordentligt.
- Sätt på locket och koka upp på högsta tryck.
- Kör på högsta tryck i två minuter.
- Tag tryckkokaren åt sidan och spola den mycket försiktigt med kallt vatten.
- När trycket sjunkit häll ut vattnet, tillsätt kallvatten.
- När äggen svalnat, skala och servera!
Om ägg
Ägg innehåller mycket protein och fett, cirka 7 gram av vardera. Ägg är också en bra källa till diverse vitaminer och mineraler, bland annat e-vitamin. Som man kan utläsa ur tabellen nedan innehåller ekologiska ägg mer av flertalet näringsämnen. Troligen beror det på att de fått en, för en höna, mer naturlig kost.
Näringsvärde per 100 gram kokt ägg enligt Livsmedelsverkets databas:
Energi | Kokt ekologiskt ägg | Kokt ägg |
Energi, KCAL | 140,5 | 136,5 |
Protein | 12,4 g, 35E% | 12,3, 36E% |
Fett | 10,1, 65E% | 9,7, 64E% |
Kolhydrater | 0 g, 0E% | 0 g, 0E% |
D-vitamin | 1,47 mikrogram | 1,43 mikrogram |
E-vitamin | 5,94 mg | 5,57 |
Karoten | 1 mikrogram | 0 mikrogram |
Tiamin | 0,07 | 0,08 |
Riboflavin | 0,44 mg | 0,43 mg |
Niacinekvivalent | 3,1 mg | 3,1 mg |
Vitamin B6 | 0,09 mg | 0,09 mg |
Vitamin B12 | 1,95 mikrogram | 1,32 mikrogram |
Folat | 59 mikrogram | 60 mikrogram |
Fosfor | 190 mg | 184 mg |
Järn | 1,97 mg | 1,68 mg |
Kalium | 137 mg | 132 mg |
Kalcium | 54 mg | 52 mg |
Magnesium | 11 mg | 12 mg |
Natrium | 140 mg | 142 mg |
Selen | 27,2 mikrogram | 22,7 mikrogram |
Zink | 1,32 mg | 1,31 mg |
Glad Påsk önskar Tryckkokning.se!

Glad Påsk önskar Tryckkokning.se!
/Fredrik
m
Låter farligt, speciellt från utegående höns (högre risk för salmonella, campylobakter osv.). Äter man t.ex. löskokta ägg kokade i vanlig kastrull, så får man nästan alltid en salmonellainfektion, om det finns salmonella på eller i ägget. En person som är frisk och ung (ej gammal eller barn med inte fullt utvecklad matsmältningsapparat (under c:a 12 år)), märker normalt inte av en sådan infektion alls, men blir bärare av den ganska länge och kan smitta sådana som är känsliga (sjuka, äldre, barn), fast det kräver att dessa kommer i kontakt med bärarens avföring eller t.ex. saliv eller snor, god handhygien och att inte t.ex. nysa eller hosta på någon skyddar väl.
Eftersom ägg passerar hönans kloak (som fungerar både som träck- och ägghål, träck är fåglars och reptilers avföring, det motsvarar både bajs och kiss hos däggdjur) och äggskalet inte innebär någon barriär för t.ex. salmonella, så är ägg farligare när det gäller salmonella än kyckling- eller hönskött, om köttet kommer från djur som slaktats och styckats enlighet med de flesta länders livsmedelslagar (men du skall aldrig koka fågelkött mindre än tio minuter iaf.).
Utegående höns kommer lätt i kontakt med vilda fåglar eller deras avföring. ALLA vilda fåglar är bärare av salmonella. Alternativet att ge alla utegående höns jättedoser med antibiotika, är i längden ohälsosammare för de som äter äggen än risken för salmonella. I USA, där nästan alla köpeägg bär på salmonella, har de flesta (efter att sett eller upplevt salmonella) helt slutat äta löskokta ägg och rätter där rå äggula ingår (äggtoddy undantaget, de tror att alkoholen dödar smittan, vilket inte är helt sant).
Vill man vara på den säkra sidan, så tillagar man alltid mat som kan ha kommit i kontakt med avföring (även grönsaker som kan ha kommit i kontakt med rå avföring som gödning, t.ex. grönsaker odlade i asien) minst 10 minuter i minst 70 grader (dödar nästan alla aktiva mikroorganismer och förstör de flesta toxiner som kan finnas i mat), eller helst över 90 (dödar de flesta sporer också). Högre matlagnigstemperatur dödar inte mikroorganismer effektivare. Frysning dödar inte de flesta matinfektioner (tex. salmonella), men det finns undantag, t.ex. vissa maskar och maskägg (det är därför vildfångad fisk och fiskrom som skall ätas rå fryses).
T.ex. biff som är rosa inuti är säker att äta, eftersom smitta (nästan aldrig) tränger in i hela köttstycken, utan enbart finns på köttytan (som är upphettad 10 minuter). Förr tvättades köttytor ofta i hemmen, med ingnuggning av grovsalt och sköljning med ätticksvatten, just för att bli av med dessa smittoämnen, på den tiden var det också regel att inte skära sönder muskler hos styckaren så att det bildades porösa ytor (t.ex. sålde man filé eller innanlår, istället för färdigskivade biffar, eller så skivades biffen på kundens begäran vid köpet). Fågelkött är ett undantag från grundregeln att helt kött inte innehåller smitta annat än på ytan, beroende på att djurkropparna hanteras på ett sätt som gör att smitta kan komma in i köttet efter slakt, när kropparna ganska länge kyls i vattenbad, som är en oaptitlig gyttja av träck, inälvor, fjäder, blod och annat (jag jobbade på fågelslakteri under flera år, så det är ett faktum, inte någon vandringsägen). Samma sak gäller i viss mån skinka, som istället för att styckas för hand, tumlas i saltvattenlösning tills den bindväv som binder ihop de olika styckdetaljerna lösts upp (det finns fyra muskler på grisen som kallas skinka i handeln), är inte sallösningen ren kan smittämnen tränga in i köttet. Farlig smitta kan också komma in i helt kött genom injicering av någon lösning (betydligt billigare att framställa för tillverkaren, eftersom mycket av vikten är vatten eller proteiner från billigare kött, och torkar inte ut lika lätt i köttdisken och ser därför aptitligare ut och säljer bättre). Nästan allt fryst kött som säljs har blivit injicerat (kommer undan problemen med frysbränna) och det har även spritt sig till färskt kött, eftersom konsumenterna tycker det ser bättre ut och blir saftigare efter tillagning (du behöver inte tajma tillagningstiden lika noga). Ofta sprutas fett, socker, salt och proteiner från kött som kommer från länder med mycket prionsjukdomar in, så det finns goda hälsosjäl att undvika injicerat kött (kallas oftast marinerat eller lakat på förpackningen, om något anges överhuvudtaget, vilket det egentligen är lag på, men det fuskas oerhört mycket med).
Fredrik
Hej M!
Intressant läsning, man kanske borde bli vegetarian.
Glad Påsk!